Dumpad! Vad gör man för fel?

Är en kvinna i 40 års åldern som letar efter kärleken. Har fokuserat mycket på min karriär och lagt kärleken åt sidan och har även tampats med en långvarig sjukdom. Några anledningar till varför jag fortfarande är singel. Tycker det är svårt att hitta någon som är seriös eller så gör jag något fel.

I somras började jag dejta en man som verkade väldigt intresserad. Jag träffade honom på en dejtingsajt. Han stämde in på allt jag sökte. Vi hade daglig kontakt i 6 veckor. Han var väldigt på och ville träffas och ville vara intim. Jag sa att jag inte var redo för den intima delen. Ville också se om han var seriös och inte bara var ute efter det. Medvetet träffade jag honom 1 gång i veckan för att lära känna honom i lugn takt. Personkemin upplevde jag som bra. Han fortsatte fråga ut mig och på 3de dejten gjort vi allt utom att vara intima. 4de gången vi sågs kom han hem till mig på middag. Han hade en present med sig kanske av ren hövlighet och ansträngde sig för att lära känna mig genom att ställa djupa frågor. Han försökte förföra mig men jag sa igen att jag inte var redo. Några dagar senare fick jag ett mail via instagram där han gör slut med mig. Förklaringen var otydlig. Han hoppades att jag skulle förstå att han måste fokusera sig på sina barn som bor i en annan stad och jobb. Jag tycker du är fantastisk skrev han men han måste sätta sitt eget liv på hold nu. I ett annat liv hade det fungerat perfekt men just nu var det omöjligt. Han visste inte hur hans framtid skulle se ut eller vart han skulle bo så han ville avsluta så jag inte spillde tid på honom. Han repeterade att han tyckte jag var en toppentjej. Jag bad honom utveckla detta men han svarade inte och jag har inte hört någon sen dess. I god tro har jag misstänkt att det varit som han sagt och väntat men för 2 veckor sen loggade jag in på dejtingsajten där vi träffades. Jag såg att han var aktiv och att han fortfarande var registrerad i samma stad så han verkar inte ha flyttat. Jag har sett att han varit aktiv flera gånger sen dess.  Det känns orättvist att bli behandlad såhär.Jag hade velat veta sanningen vad den nu är. Kanske vad det något han inte tyckte fungerade men varför sa han att det skulle fungera perfekt mellan oss i ett annat liv? Jag trodde vi var vänner men han bara stack. Tankarna och förvirringen snurrar fortfarande ständigt inom mig efter snart 5 månader. Känner mig ovärdig eftersom han uppenbarligen är ute och letar efter något bättre. Jag kanske stöter på honom i området. Ja vi bor faktiskt grannar. Han bor 2 kvarter bort. Vad säger man då? Jag skuldbelägger mig själv för att jag gick ut med gränser när det gällde sex och misstänker att det var det.

Skuldbelägg inte dig själv för att du gick ut med gränser angående sex! Helt rätt att du är känner in och är tydlig med dina gränser. I mina öron så låter det som att han var väldigt på. Han kanske vill mötas direkt av passion för att veta om det är värt att gå vidare. Annars blir han osäker och drar sig ur, men för att inte såra genom att mest verka ute efter sex så hittar han på en annan, luddig förklaring. Jag kanske är helt fel ute i min tolkning, men det är vad jag tycker att det du beskriver låter som. I dagens dejtingdjungel/utbud av singlar så är det kanske också extra svårt att ha ro nog att ge varje person man dejtar den tid det faktiskt behöver. Att det är lätt att bli rastlös och alltför snabbt jaga vidare om det inte stämmer direkt.

Men kanske hade ni inte passat ihop ändå. Jag tror att det är viktigt att man synkar i sexuella behov och sexuell personlighet. Skulle du kunna prova att skriva till på din presentation på dejtingsajten hur du fungerar när det kommer till de sakerna? Att du föredrar att bli vän först, eller hur du själv väljer att uttrycka det? Sen känns det som att en del karlar knappt är läskunniga i sin jakt efter någon, men förhoppnings så läser en och annan din presentation och vad du söker ordentligt, så att du slipper lägga tid på fel personer. Kram och lycka till!

Tack för din reflektion! Det kan verkligen stämma det du säger. Han sa att han var så otroligt attraherad av mig så då fanns det väl ingen anledning att sticka och han verkade heller inte ha träffat någon annan.

Han blev väl osäker som du sa efter att ha ratad honom 2 ggr sexuellt men jag var tydlig att jag ville vänta och lära känna honom först. Anledningen var att jag inte ville bli sårad och gå för fort fram om det var fel eller om han skulle sticka efter det. Har lite dåliga erfarenheter från det.Nu minns jag att han sa att han ville testa hur de båda bitarna fungerande mentalt och sexuellt innan han ville ha en relation. Jag höll med men sa att jag inte var redo. Han gjorde mig även ganska osäker eftersom han inte satsade uppvaktade mig något förutom 1 gång då vi var på krogen. Han ville väl inte satsa tills han var säker.

Jag sa i början att jag ville börja som vänner men redan efter 2da dejten gick han över gränsen och försökte kyssas. Ville inte förlora honom så sa inte ifrån. Han tappade väl tålamodet och har gått vidare. Tycker inte allt måste handla om sex man kan väl förbli vänner. Trevlig helg.

Anonym skrev:

Tack för din reflektion!