Systers vredesutbrott

Hej!

(första inlägget så hoppas jag gör “rätt”)

Jag har en syster (myndig) som fortfarande bor hemma hos mamma och hon får vredesutbrott där hon säger elaka saker men även fysisk ibland. Hon har aldrig direkt slagit mamma eller mig och min andra syster men hon kan ta upp en kniv eller liknande och gör huggrörelser emot oss eller henne själv. När hon var yngre och var arg på tex mig så gick hon på mitt rum och stökade ner totalt. Hon kastar grejer och även puttar på möbler man sitter i.

Idag hade vi ett stort bråk (jag, mamma och syster) och det skreks en massa och kastades saker. Hon skrek också att hon ska ta livet av sig imorgon, hon har gjort liknande hot tidigare. Nu är hon lugn och imorgon kommer hon vara på ett nytt humör så jag tror inte hon faktiskt kommer ta sitt liv. MEN jag blir så fruktansvärt orolig ändå och det är så obehagligt och jag är rädd för att hon en dag ska ta ett extremt dumt impulsbeslut. Hon vägrar söka psykologisk hjälp, men jag vet att hon har viss social ångest, dålig självkänsla och är stressad. Hon får aldrig sådana här utbrott omkring andra människor än familjen.

Jag är bara på besök hos mamma just nu, bor på annan ort. Händer lite då och då att mamma ringer och berättar om vredesutbrott. Ska väl också nämnas att vi kanske inte alltid reagerat rätt, men det är svårt att hålla sig lugn. Jag brottas dessutom med min egna mentala ohälsa. Mamma är helt slut, vilket är förståelig. Undrar om det kan vara något genetiskt också då pappa har problem med aggression. Hela familjen har också påverkats mycket av hans missbruk. Vi har sporadisk kontakt med honom nu för tiden.

Vad gör man i en sådan här situation? Jag tror inte vi har tillräckligt med underlag för någon slags tvångsvård. Ska man kontakta socialen? (Har väl också ett “sådär” förtroende för dem).  Hjälp…

Orolig och trött syster

 

Oj, vad svårt! Förstår att samtidigt som ni älskar henne så börjar det här bli ohållbart både för henne men även för er. Tycker att hon passerar en gräns när hon kan ta en kniv och göra huggrörelser. Aggressionsproblem pga. sin pappa eller gener är förstås möjligt. Kanske är det en kombination av båda? Att hon är väldigt arg på sin missbrukande pappa och samtidigt själv har stora problem med sin impulskontroll och reglera känslor? Tolkar det även som att hon tar ut det här på er istället för andra i sin omgivning eftersom hon ändå är tryggast hos er. Jag kan inget om tvångsvård eller socialen men det borde gå att ringa t ex psykiatrin och berätta situationen, höra efter vilka valmöjligheter som finns?

Hej!

 

har själv en likadan situation, där vår pappa inte heller finns i bilden. Alltså bara jag, min syster och min mamma. Hur har det gått för er? Har ni hittat nån hjälp? Min syster vill inte heller, trots många och långa försök…. Vet inte snart vad alternativet är. Svårt att få till någon sorts frivillig vård.

Hej, sitter lite i samma situation som er andre. Aggressiv och utåtagerande syster som “aldrig har fel”, alkoholiserad pappa och slutkörd mamma. Både jag och syster har flyttat hemifrån men det gör inte nödvändigtvis saken lättare..
Jag har precis brutit kontakten med min syster. Hon har gjort en hel del grejer som påverkar mitt och hennes barns liv negativt men nu nådde hon en gräns när hon sårar sina barn för att straffa mig. Vet inte alls hur detta kommer sluta men än så länge känner jag mig säker i mitt val.

Det som hjälpt mig och som jag kan rekommendera för er är att uppsöka behandling för ert medberoende. Jag insåg inte själv hur otroligt medberoende jag är förrän jag själv började med detta.
Jag hoppas innerligt att situationen för er nu har blivit bättre!