Jag känner ingenting alls. Ingen glädje över att jag finns. Alla andra har partner eller familj, nån som bryr sej om dom.
Jag hade en väldigt fin vän som fick mej att må bättre, men såklart så ska man fucka upp det för att man mår skit o inte lyssnat på vad hen ville. O bara trycka på om vad jag känner istället för o bry mej om hen.
O nu när jag inser att hen inte orkar med mej längre så känns det hemskt. Vad ska jag göra nu, hen va den som fick mej att känna glädje o som fick mej att må bra. Nu har jag ingen kvar som vet hur piss jag mår. Nu finns det ingen som kan hålla mej över ytan längre utan jag känner att jag sjunker väldigt snabbt.
