Förra året var ett fruktansvärt svårt år för mig. Mycket hände samtidigt. Under en längre period hade jag inga försörjningsmedel och faktiskt ingen mat hemma, så en tid blec jag tvungen att parasitera på omgivning under mycket längre tid än någon hade lust med.
Ihop med medicinering träffade jag en arbetsterpeut som tog sig an mitt fall och tillsammans bearbetade vi några gemensamma nämnare i mitt liv som sabbade saken fullständigt, vilket hjälpte mig väldigt mycket. Det min terapeut lärde mig om ångest var att ångest var en subkategori av rädsla, vilket i sin tur egentligen är en reaktion hjärnan använder för att bearbeta information. Ångest förbereder oss för en potentiell fara men blir problematist när den larmar av helt ofarliga saker (micron som gör konstiga ljud, arbetskamrater som svär, bussresenärer, oidentifierbara lukter, jag tror vi vet vilka det är).
Med det sagt innebär inte ovanstående beskrivning att ångest inte kan tas på allvar, att rädslan inte är verklig eller att känslorna ska negligeras i egenskap av ångest. Det jag och terapeuten kom fram till vara bara det att ovanstående känslor inte behöver vara skadliga, förstöra våra liv eller försätta oss sängliggande hela tiden.
Så till metoden;
1. Identifiera ångest
2. Spåra utbrottet
3. Hantera utbrottet
4. Acceptera att det blev så här och gå vidare med livet
Exempel; Jag fick ett mejl från min chef där hon bad mig komma tidigt den dagen för att ha ett möte med henne. Många chefsmöten, ett par även med denna chef, har varit alltifrån obehagliga till konfliktartade. Istället för att gömma mig, sjukanmäla mig eller ignorera meddelandet skrev jag tillbaka och undrade om något var på tok och frågade rakt om jag hade något att oroa mig om. 30 min efter det förklarade hon att hon bara ville träffa mig och sitta och prata med mig om min arbetslivssituation och ge mig utrymme att prata med henne direkt om hur jag kände mig på jobbet numera. Det blev ett strålande möte, det visade sig att min nuvarande chef är fenomenal och vi har en bättre relation än någonsin som vi tillsammans arbetat fram.
Jag skriver inte det här för att vara elak. Jag försöker inte ogiltigförklara varken din eller någon annans ångest. Den här metoden har hjälpt mig senaste året och kommer fortfarande väl till pass när jag upptäcker att jag har ångest om något, så jag delar med mig av denna i hopp om att det hjälper någon annan.
