ångest och dålig självkänsla

Jag tänkte på en sak om det folk pratar om, att man ska ta distans till sina negativa tankar som oftast skapar ångest. Men hur gör man det?

Det är en sak att försöka vara kritisk mot dom men det hjälper inte så mycket om man inte kan ta en distans till dom i längden , för man slutar inte tänka så om sig själv ändå.

Så vad har ni för tankar om hur man kan börja skapa det?

Håller med! Hade varit intressant att då svar på. Men om jag får gissa finns det inget enkelt svar för då hade de flesta sluppit negativa tankar så jag antar att man ”bara” måste jobba med sig själv? Eller har du hittat något svar nu?

[Yellow Bojoto]

Ett ”verktyg” som jag använder mig av är en ”vågskål”.

Den visualiserar jag fram.
Dock fungerar det ju lika bra att tex. rita upp den.
Om än ej tom. ännu bättre.

Jag lägger det som skapar ångest (det negativa) i den vänstra vågskålen.

Sedan klurar jag på vad (det positiva) jag skulle kunna lägga i den högra vågskålen?

Det är totalt oviktigt hur litet eller stort det är man lägger där.

Och jag vet av erfarenhet, att bara det faktum att jag ser vågskålen ger mig en lugnare känsla.

Och likaså med det att jag klurar på vad det positiva kan vara.

Jag får iaf lite andrum.
Ångesten får ej samma utrymme.

Jag ser klarare på det tunga.
Och ännu mer när jag lagt något positivt i den högra vågskålen.

Testa ⚖️

Allmänt om negativa tankar är att har de väl börjat snurra blir det snart en vana. Personligen brukar jag motionera bort psykiska symtom i allmänhet. Man ska inte underskatta den kemiska kaskaden som sätter igång när dopaminet och noradrenalinet kommer igång när man rör på sig.

Både vid nedstämdhet och ångest försöker jag distrahera den genom att läsa (även om jag bara bläddrar), kicka igång Spotify eller Youtube, leka med katterna (den allra bästa medicinen!) Och har man en nära vän är det en guldgruva då ett samtal med en som känner en väl kan snabbt få en att må bättre.

Har man djupare symtom så hjälper inte mina hurtfriska förslag kanske så mycket. Fast det har varit situationer då jag haft extrem ångest och ringt en nära kompis som själv har problem, och  oftast brukar det sluta med några skratt.

Jag tror inte man kan skapa distans förrän man utforskat. Nu kanske jag blandar ihop undvikande och distans, men jag tror starkt på att utforska de negativa tankarna och känslorna. Undersök vad som händer i dig när du tänker så, hur känns det när du är ledsen? Förblir tankarna outforskade kan de bli främmande och därmed skrämmande. Jag brukar skriva när jag mår dåligt eller är fast i en negativ spiral. Jag märker att om jag sätter ord på hur jag mår just precis då och reflekterar över det känns det bättre. Då har känslan och tankarna fått ett namn, en skepnad, och då blir de lättare att hantera framöver. Jag känner mig trygg i att känna numer, vare sig jag är glad, arg eller ledsen just tack vare att jag bekantat mig med känslorna!

Distraktion kan naturligtvis också funka i förebyggande syfte, känner du dig själv väl och kan avgöra när du börjar vippa över till det negativa (vilket är jättesvårt) så kan man naturligtvis distrahera hjärnan med att spela, läsa, träna eller dylikt för att inte hamna mitt i det mörkaste.

Jag vet inte hur bra jag var på att förklara hur jag menar, men har du några frågor så är det bara att hojta till! 🙂

[Indigo Jysyne]

Jag har haft både ångest och dålig självkänsla. Något som hjälpt mig väldigt mycket är mental träning och positiva affirmationer. Jag spelar in jagstärkande budskap på band sedan lyssnar jag på dem om och om igen. Det kan t.ex vara jag duger, jag är älskad, jag är värdefull etc. Med tiden har jag börjat tro mer och mer på dessa budskap. Det har gjort att jag ser positivare på tillvaron och att jag fått mer harmoniska relationer. Det gäller bara att inte ge upp för det är en process och går inte över en natt. Varma kramar från mig till dig.🌸